Till mitt försvar kan jag säga att mitt barnlösa jag är en separat del av mitt psyke och vad hon får för sig kan jag faktiskt inte stå för. Det kan låta som att jag inte tar ansvar för mina känslor och som att jag bara är oerhört bitter och ja, det kan mycket väl vara så. Bara hen däruppe vet sanningen.
Så here it goes. Anledningen till att jag inte vill prata om min barnlöshet med människor jag känner är pga att VARJE gång jag öppnat mig för någon så har det kommit fram X antal månader senare att de är gravida i (minst) tredje månaden. I början har jag tänkt att det är en tillfällighet men nu på senare tid så har jag fan blivit förbannad! Jag är som ett vandrande Viagra, ett lusthöjande potensmedel som får män och kvinnor att kasta kondomer och p-piller ut genom fönstret. Aldrig har väl min infertilitetvarit ansvarig för så många barn tidigare. Synd bara att inga av dom är mina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar