lördag 10 oktober 2015

De två oinbjudna knackar på

Ett nytt försök närmar sig med stormsteg. Samtidigt knackar Herr Rädsla och Fru Ångest på och vill fika. Plockar fram Gevalia som sig bör när man får oväntat besök. Besöket är dock inte så oväntat som jag vill tro, har ju varit i den här sitsen förut (ett antal gånger). 

Jag har börjat äta Progynon för att få livmoderslemhinnan att växa och i veckan blir det besök för att se om den gjort just det. Sen blir det återföring. Brrrr ryser av bara blotta tanken av att ruva. För ruva betyder att Herr Rädsla och Fru Ångest flyttar in mer permanent och de gillar att festa... Mest på nätterna så jag får svårt att sova. 

OM embryot överlever tiningen förstås. 

Inget svar än på biopsin heller.

Men iaf. Bra lördag! Tjo!


lördag 3 oktober 2015

Så blir man arbetslös. Igen.

Nej mitt kontrakt blir inte förlängt på mitt jobb. De har lagt in en förfrågan om att få behålla mig till sommarn men allt har med budgeten att göra och tydligen är tiderna knapra. Mitt team ska bantas ner till två personer från fyra och eftersom jag har ett vik är inte någon av dem jag :( min chef sa att hon såg stor potential hos mig och att hon såg att jag verkligen tyckte att mitt jobb är kul, vilket hon hade förmedlat till ledningen. Men besparingar är besparingar och det går inte att göra något åt. Jag är nog i fel branch? Mitt nuvarande kontrakt går ut vid årsskiftet så då står jag utan jobb om jag inte hittar något nytt. Gahh!!! Denna pengastress!!! Har haft så mycket utgifter den senaste tiden så jag har gått back varje månad... Don't ask why... 

Har nu ätit provera i 7 dagar. Börjar få mensvärkskrämpor så den lär vara här snart. Dock har jag fortsatt att småblöda under hela tiden vilket är lite förvirrande då provera ska stoppa blödningen. Men jag orkar faktiskt inte bry mig mer om mina blödningar. Jag har ju tom gjort en hysto. Men inga svar på biopsierna än. På dag 2-3 ska jag börja med progynon tre ggr om dagen och på dag 7-8 ska vi åka in för koll av slemhinnan. De har satt kollen lite tidigare den här gången då min slemhinna varit väldigt tjock förut. Den svarar typ FÖR bra på medicinerna. Har försökt googla om det men kommer bara till massa sidor där slemhinnan är för tunn. Det verkar vara det vanligare problemet. 

Nu ligger jag med en liten sovande valp på magen och har precis intagit en god brunch som jag lyckades trolla fram från ett tomt ekande skafferi. Mannen jobbar, solen skiner och jag är ledig. Vem klagar? :)

Ha en fin lördag alla!

lördag 26 september 2015

ÄD 1

Ja då sätter vi igång med äggdonationsförsök nr 1. Skulle börjat igår med provera för att få igång mens om 10 dgr men jag glömde hämta ut medicinen... Ja, det är för mycket att hålla reda på just nu i mitt liv som ni hör. Men jag börjar med den idag istället. Såklart glömde jag hämta medicinen igen så fick cykla till ett kvällsöppet apotek. 

Fick veta lite om min hysto igår av ivf läkaren som läste i journalen. Allt hade sett bra ut, dock fanns det ett litet område som var lättblödande så kirurgen tog en biopsi där. Ivf läkaren sa att OM det hade varit cellförändringar så hade vi hört något redan. Men patologerna tittar för säkerhetsskull efter ett par veckor igen och efter det får man veta provsvaret. Jag har ju haft mellanblödningar (har det nu också) så där kan vi nog ha svaret på vart det kommer ifrån... Men om det inte är cellförändringar, vad är det då? Och hur påverkar det mina chanser att bli gravid? 

Nu är försöket igång iaf, då läkaren inte var orolig för att det kunde vara något, så om allt går som det ska kommer jag vara ruvare inom en månad :) kommer inte ihåg sist jag ruvade, tror det var 1-1,5 år sedan. Ja det går ju inte fort i den här branschen direkt :) 

Trevlig helg på er!

fredag 18 september 2015

Otur med barn = otur med jobb?

Åh! Vet inte vart jag ska börja. Men jag blev ju av med mitt jobb vid nyår pga att hela min avdelning lades ner. Nu har jag lyckats skaffa mig ett lika roligt jobb, på ett helt annat företag, så det löste sig, MEN nu kanske min avdelning måste lägga ner/skära ner IGEN!! :( får veta mer om några veckor...

Varför kan jag bara inte få en break? Jag kan inte få barn, fine! Jag kan inte få behålla mina jobb? Vad är det här? Behöver inte ekonomisk stress just nu. Däremot behöver jag en paus så jag bokade en resa i några veckor i februari. 

Tur i oturen träffade jag på en gammal klasskamrat från högskolan och hon jobbar med att rekrytera folk till ett företag och i princip erbjöd mig jobb vid grönsaksdisken på Ica, skulle tom få två assistenter med den tjänsten! :) trivs så bra på mitt jobb just nu så jag avvaktar och ser vad som händer... Men det ser mörkt ut... 

Vad händer på barnfronten då? Jo återbesök nästa vecka för planering av FET! 

måndag 7 september 2015

Födelsedag och osäkerhet inför framtiden

Jag har nu kommit upp till den respektabla åldern 38. Helt sjukt!! Åren bara flög iväg. Speciellt dessa år man försökt yngla av sig...vilket började när jag var 33. Fem år av en jävla kamp, ett krig där jag stött på motgång efter motgång, varit så knäckt att jag krälat på absoluta botten...men jag lever! Jag är inte helt ute ur det mörka men idag kan jag se ljuset, vilket jag inte kunde för ett år sedan. Sorgen kommer alltid bo i mitt hjärta, men jag är inte konstant ledsen och deprimerad som jag har varit. 

Jag har dragit mig undan från många människor, tappat vänskap. Det är ledsamt. Men jag tror tyvärr att det är en av anledningarna till att jag mår bättre, med tanke på att 98% av min bekantskapskrets har fött både ett, två och tre barn under den här tiden, så har jag besparat mig många gravidbesked och födslar som fått mig att må extremt dåligt. Och det är inte någon av dessa personer som har ansträngt sig särskilt mycket för att hålla kontakten heller. De mår mest dåligt av att behöva berätta för mig om alla gravidbesked och födslar...

Just nu umgås jag allra mest med jobbet, min man, mina föräldrar och vår lilla valp :) trivs rätt bra med livet även om min man tycker att jag är för isolerad. 

Men visst tänker jag på barn fortfarande även om jag gärna förtränger den biten också. Har inte ens ringt ivf kliniken och sagt att jag gjort hysteroskopin. Undermedvetet drar jag mig för jag vet att nya försök betyder ny ångest, nya tårar. Vi har två embryon i frysen. En tvådagars och en blactocyst. Jag vill tro på att det kommer fungera, men det är svårt. Jag har gjort så många försök. För många tror jag. Varför skulle det bli annorlunda nu? Visst, det är inte mina ägg och jag har opererat bort mina vätskefyllda äggledare. Det är annorlunda. Men vad händer om det inte funkar nu heller?

onsdag 2 september 2015

Vems är blomman?

I en diskussion (innan det var aktuellt för oss med donation )med en nära vän ang äggdonation så tyckte hon att det skulle kännas väldigt konstigt att donera sina ägg till någon. Tanken på att hennes barn fanns någon annanstans var skrämmande. Och jag var beredd att hålla med. 

Nu skulle jag donerat mina ägg utan att blinka, om jag hade varit fertil dvs. Men jag tror det krävs ENORM empati, ett öppet sinne, erfarenhet av livet och dess svårigheter för en människa att komma fram till det beslutet. Och frågan är ju om man kan se det donerade ägget som "sitt" barn som springer omkring någonstans? I Sverige räknas man som genetisk förälder iaf. 

Man kan väl se det lite som en person som vill plantera. Hon har allt som behövs som bördig jord, vatten, sol och kärlek. Men inte fröet. En vänlig själ bestämmer sig för att skänka ett av sina tusentals frön. Hon sår fröet och med hjälp av jorden, vattnet, solen och kärleken växer fröet upp och blir en fantastisk blomma. Vems är då blomman? Kommer hon som gav bort sitt frö alltid tänka på blomman som "sin"? 

tisdag 1 september 2015

Hysto avklarad!

Allt gick bra! Både mannen och jag var beredda på jobbiga besked, men allt såg tydligen bra ut såvitt man kunde se med blotta ögat. Några biopsier togs på olika ställen i slemhinnan och har skickats på analys. Svar kommer om två veckor. Phew! OM det är något konstigt nu så har det nog iaf inte gått såpass långt att det inte går att fixa. Keep your fingers crossed :)