Ett par dödsdömda äggstockar

"Du kommer aldrig få barn med dina ägg" säger hon till mig. Läkaren på kliniken ser bekymrat och allvarligt på mig när hon sedan förklarar mina alternativ som är adoption och äggdonation. Återbesöket på KS blev en aning omtumlande. Läkaren gjorde en undersökning av äggstockarna och bedömde att jag hade en stor cysta på höger äggstock, troligtvis en endometrioscysta och den vänstra hittade hon inte. Den var borta av oförklarlig anledning. Jag kommer ta om mitt AMH prov om någon månad eller två och efter det kommer vi påbörja en resa med äggdonation. Vi FÅR ett äggdonationsförsök även fast vi gjort alla våra försök. De bedömde väl att det senaste försöket inte räknades... Det kommer inte bli några fler ivf försök där iaf. 

Smått chockad åkte vi därifrån. Visste inte om jag skulle vara glad eller ledsen. Men jag antar att det var en blandning av båda två. Sådär som man kan känna när man har fått ett dåligt och ett bra besked på samma gång. Ambivalent. Främst för att jag var på inte mindre än två gynundersökningar på samma dag för bara ett par veckor sedan och då hade jag ingen cysta på höger äggstock. Och min vänstra fanns helt synlig och hade tom ett gäng antrala folliklar i sig. Detta påpekade jag för läkaren på KS men hon skakade bara på huvudet och sa att det inte stämde. "Jag vet inte vad den gynekologen har sett" sa hon. Och cystan som trollats fram från ingenstans? För två veckor sedan sa gynekologen att det var en äggblåsa som var påväg att spricka, men tydligen får jag olika bud från olika håll så hur jag ska veta vad som försiggår i min kropp har jag ingen aning om...

Well, gråtit har jag gjort men nu torkar vi tårarna (som vanligt) och ser framåt. Vi kör på med försöket i Falun och utgår ifrån det. Om det inte ploppar upp några ägg så kan vi iaf trösta oss med att det finns en kvinna därute någonstans, en fantastisk kvinna, som vill hjälpa oss att nå vårt mål. Våra drömmars barn.