När vet man att enough is enough?
Men sen tänker jag att jag fortfarande inte gett det chansen ännu. Utan den dumma säcktuban. Det var så dumt av KS att sätta tillbaka ett embryo med så små chanser tycker jag. Det var ju inte såhär det skulle bli. Det blev platt fall och luften gick ur mig. Sen tänker jag på Bebiskarusellen som kämpat i 14 år och nu äntligen kommer få hålla om sina tvillingar. Ge aldrig upp! Piper en liten röst långt därinne i bröstet. Hoppet som krampaktigt och dåraktigt håller sig fast. Hon har fått gå några ronder nu. Hon är utmattad, ligger på golvet medans domarn räknar till tio. Kommer hon upp i sista sekunden?
Kära vän ge inte upp. Det finns ju både surrogat och surrogat med äggdonation innan du behöver ge upp. Är det verkligen så viktigt att få vara gravid? Kram barnjakten
SvaraRaderaDet viktigaste är ett barn. Men tyvärr finns det inga garantier även om man går andra vägar och ett till misslyckande känns just nu väldigt tungt, på vilket sätt det än är. Kram
RaderaJag lider med dig! Och känner så jäkla väl igen kampen man för med sig själv... Jag hoppas att ni får ett fjärde försök!! Vi fick det av samma anledning som ni nu önskar och det var då guldembryot kom, som gjorde prick allt värt det! Oavsett hur barnet kommer till er så kommer det vara värt kampen. Många kramar och styrka! Försök att leva på paus ett tag, lättare sagt än gjort jag vet, men hösten kommer fortare än du tror. /Vindla
SvaraRaderaTack för pepp :) behöver nog bara lite vila från ivf världen. Den är väldigt påfrestande. Mår så mycket bättre när jag inte är "i den". Men så blir det ju inga barn gjorda tyvärr... Kram
Radera